Om tillgänglighet

Om tillgänglighet

Tillgänglighet handlar i stort om att alla människor i vårt samhälle ska kunna röra sig fritt på lika villkor. Bara för att man har en synnedsättning eller är rullstolsburen betyder inte det att man inte ska ha möjlighet att gå på teater, titta på evenemang eller handla en tröja.

För vem?

Förbättra tillgängligheten och gör det bättre för alla, ytterst är tillgänglighet en demokratifråga.
Alla människor, oavsett om de har funktionsnedsättning eller ej har alla olika behov och förutsättningar. Därför är det väldigt farligt att ”dra alla människor med funktionshinder över en kam”. Vi på access all areas tycker att det är en demokratisk rättighet att alla i samhället behandlas lika. Därför har vi valt att försöka sprida budskapet om ett tillgängligt Sverige! Att anpassa samhället är inte bara fördelaktigt för personer med funktionsnedsättning, En förälder med barnvagn kan ha mer nytta av en automatisk dörröppnare än en rullstolsburen person
En utgångspunkt är att handikapp kan tas bort genom att vi förändrar samhället.
Kraven
Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet. Men fortfarande finns det brister och stora delar av samhället är tyvärr otillgängligt. Att redan vid planeringsstadiet projektera för tillgänglighet skulle inte ge ökade kostnader, snarare skulle det istället ge byggnader som är tillgängliga och användbara för alla!
Dimensionering
Bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet när det gäller utformning för rullstolsburna personer avser person som använder eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning.

Handikappolitik

Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare.
”Att kunna vara delaktig, att få komma in genom samma dörr som andra, att inte vara hänvisad till ingången genom lagret, att kunna välja hur många gånger jag vill träffa min älskade utan att vara styrd av hur många färdtjänstresor som tillåts för min fritid eller att jag ska våga ta bussen som synskadad och veta att hållplatserna ropas ut och inte behöva chansa eller fråga hela tiden. ”
Detta är socialminister Lars Engqvists ord i riksdagen när man beslutade att anta den nationella handlingsplanen för handikappolitiken år 2000. Handlingsplanen  är en viktig del av handikappolitiken. De tre huvudområden som tas upp är:
– att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer,
- att skapa ett tillgängligt samhälle 
- att förbättra bemötandet

För att kunna uppnå jämlikhet och delaktighet måste lokaler och miljö vara tillgängliga för alla. Med full tillgänglighet ges personer med funktionsnedsättning chans att arbeta, studera och klara det dagliga livet, affärsinnehavare får ökade intäkter och samhället minskade kostnader.

Lagstiftning

I princip ska allt som byggs nytt eller ändras vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.
Bygglagstiftningen är en ramlag där krav baseras på funktionskrav, vilket innebär att lagstiftaren anger vad man ska kunna göra men inte vilka mått som krävs för att uppfylla kraven, kraven måste därför tolkas. Hur tolkningar utförs och vilka beslut som fattas beror på värderingar, erfarenheter och kunskaper hos de inblandade i byggprocessen.

Vilka lagar och förordningar berör tillgänglighetsarbetet?

Plan- och bygglagen, PBL 
I plan- och bygglagen ställs övergripande krav på bebyggelsemiljön. Lagen säger att inom områden med sammanhållen bebyggelse ska miljön utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda området. 

Enkelt avhjälpta hinder 
Plan- och bygglagen ställer krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet ska undanröjas. Det gäller i byggnader som har allmänna lokaler och på allmänna platser. Kraven gäller såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting och privata mark- och lokalägare. Boverket har tagit fram föreskrifter om vad det innebär. 

Arbetsmiljölagen 
Lagen betonar bland annat att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Lagen betonar bland annat att arbetsgivaren måste anpassa arbetsförhållandena till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar.

Lagen om offentlig upphandling 
Lagen gäller vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. 
I lagen står att tekniska specifikationer bör göras med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på samtliga användares behov. 

Vallagen 
En kommun måste använda en vallokal som är tillgänglig för väljare med funktionsnedsättning. Undantag får bara ske om kommunen inte kan använda en lokal som är tillgänglig. Om kommunen planerar att använda en otillgänglig lokal måste det ske i samråd med länsstyrelsen innan beslut tas. 

Skollagen 
Skollagen säger att utbildningen ska ta hänsyn till elever med behov av särskilt stöd. 

Socialtjänstlagen 
Socialtjänstlagen säger bland annat att socialnämnden ska arbeta för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sina liv får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. 

Om Plan – och bygglagen 

Plan- och bygglagen, (PBL och PBF) är en ramlag, vilket betyder att den innehåller grundläggande riktlinjer och uppställer generella mål utan att reglera detaljer. 
Syftet är att ge utrymme för frihet och flexibilitet för tillämpning som anpassas efter skiftande omständigheter och enskilda fall. 

Egenskapskrav
Lagar och föreskrifter handlar om tekniska egenskapskrav, som är samhällets minimikrav på byggnader vad gäller bland annat tillgänglighet och användbarhet. Reglerna ska uppfyllas men det är naturligtvis tillåtet att bygga ännu bättre än minimikraven.

Föreskrifter 
Kraven på tillgänglighet och användbarhet preciseras i Boverkets föreskrifter. Föreskrifter är regler som ska följas.
Allmänna råd
Allmänna råd anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla lagen eller föreskriften som det allmänna rådet är kopplat till. Om man väljer att inte göra på samma sätt som anges i allmänna rådet, ska man kunna visa att lagen eller föreskriften ändå uppfylls.

Kontroll

Det är byggherren som ansvarar för att de tekniska egenskapskraven uppfylls, denne ska säkerställa detta genom dokumenterad egenkontroll. Kommunen gör ingen formell prövning, utan byggherren upprättar en kontrollplan där egenkontrollen dokumenteras. Kontroll om byggnad uppfyller de tekniska egenskapskraven kan utföras genom dokumenterad egenkontroll av byggherren, genom fristående sakkunnig eller av byggnadsnämnden om det finns särskilda krav. Byggnadsnämnden kan alltså kräva så kallade fristående sakkunnig i tillgänglighet. Generellt sätt används detta krav sällan av byggnadsnämnden. Boverket har nu utkommit med förslag på certifiering av fristående sakkunnig i tillgänglighet, på detta sätt vill man öka användandet av fristående sakkunniga.

Tolkning av lagen och de fattade besluten, är beroende av kunskaper, värderingar och erfarenheter hos de inblandade i byggprocessen. 
Vägledning om hur bestämmelserna i lagen och förordningen kan tillämpas ges i föreskrifterna och allmänna råd, som Boverket ger ut. 
Föreskrifter är bindande till skillnad mot de allmänna råden. 
Boverket ger ut föreskrifter och allmänna råd till bestämmelserna i plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF.

Enkelt avhjälpta hinder

1 juli 2001 trädde ett retroaktivt krav igenom i 21a § i 17 kap PBL. Lagkravet innebär att det ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser. I handlingsplanen Från patient till medborgare framgår att målet är att dessa enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas senast 2010. Då vi inte lyckades uppnå detta mål, har Sverige nu fått dispens till 2015

Vilka lokaler och platser gäller det 
Lokaler dit allmänheten har tillträde är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten. Med allmän plats avses gator, vägar, torg och parker som är redovisade som allmän plats i detaljplan. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren. 

Exempel
Exempel på enkelt avhjälpta hinder kan vara t.ex. mindre nivåskillnader, bristande kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, balansstöd, belysning, skyltning och fast inredning. Den som äger lokalen har ansvaret att bristerna åtgärdas, tillsynsmyndighet är kommunen.

Det är bråttom, fundera inte längre utan inventera er tillgänglighet nu!

Varför tillgängligt

Den miljö som är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning är också bra för alla andra.
Visste du till att ca 20% av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år har någon form av funktionsnedsättning? Lägg sedan till anhöriga till gruppen av personer som påverkas av bristande tillgänglighet. Eller varför inte småbarnsföräldrar med barnvagnar? Jobbar du i ett företag kan din kundkrets öka om ditt företag arbetar med tillgänglighet.

Säkerhet
Att göra miljön tillgänglig handlar även om säkerhet, som till exempel kontrastmarkeringar i trappor vilka fungerar för att förhindra fallolyckor. Eller kontrastmarkering av glasytor som kan vara svåra att upptäcka. Tillgänglighet kan även i bland handla om allvarliga olyckor till exempel i samband utrymningsvägar vid brand. Hur hör en döv människa brandlarmet?
Kvalitét
Att göra miljön tillgänglig handlar om kvalitét. En verksamhet som arbetar med att förbättra sin fysiska miljö står för kvaliét och trovärdighet.

Arbetsmiljöfråga
Att göra miljön tillgänglig är även en arbetsmiljöfråga. Som arbetsgivare har du ett ansvar att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Du blir en mer attraktiv arbetsgivare.
Samhälle för alla
Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. Ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Personer med funktionsnedsättning får med en tillgänglig miljö chans att delta i samhället på lika villkor som alla andra. Samhällsvinsten för detta är stor, affärsinnehavare får ökade intäkter och samhället minskade kostnader. Vi tror på ett samhälle för alla!

Hur definieras lokal dit allmänheten har tillträde, ”publik lokal”?

Det finns inte någon vedertagen och entydig definition av vad som närmare avses med begreppet lokal dit allmänheten har tillträde. Boverket kan alltså egentligen inte ge något uttömmande svar på vilka lokaler som omfattas. Sammanfattande kan man säga att det är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten.
 
Receptioner och andra lokaler som riktar sig till eller används av allmänheten hos en statlig eller kommunal myndighet, på sjukhus, på vårdcentraler och i skolor är i princip alltid att betrakta som lokal dit allmänheten har tillträde. Vidare omfattar begreppet vanligtvis idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss- och taxistationer, järnvägsstationer, flyg- och färjeterminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler.

Vad är en ”allmän plats”?

Allmänna platser är de gator, vägar, torg, parker, m.m., som är redovisade som allmän plats i detaljplan. Det förekommer att ”allmänplatsliknande” miljöer istället är kvartersmark. De omfattas därmed inte av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13 HIN). Kraven på tillgänglighet och användbarhet vid nyanläggning av allmänna platser (BFS 2011:5 ALM) gäller inte heller.
Gäller bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder även privatägda publika lokaler?
Ja, både offentligt ägda och privatägda publika lokaler omfattas av föreskrifterna. Även om en lokal hålls låst och endast kan nås via personal kan den anses vara publik, till exempel en privat läkarmottagning. Även de utrymmen inom en byggnad som används för att komma till den publika lokalen omfattas. Entréutrymmen, trapphus och hissar kan alltså bli publika lokaler om till exempel en statlig eller kommunal myndighet, en restaurang eller en läkarmottagning flyttar in.

Vad gör access all areas?

Vi inventerar er tillgänglighet. Vi kommer med kostnadseffektiva förslag och vi åtgärdar era brister. Vi tar hand om er tillgänglighet helt enkelt! Med en mångårig erfarenhet från byggbranschen, kan vi, med hjälp av våra duktiga hantverkare lösa de flesta uppdrag. Allt från att kontrastmarkera en trappa till att lösa hela.

Vad menas med ett ledstråk?

Ett ledstråk är en kontinuerlig följd av naturliga och konstgjorda ledytor, varningsytor och valytor mellan start och målpunkt. Det finns inga andra avbrott än cykelbanor och körbanor. Ledytorna kan vara naturliga (vägg, kant, räcke) eller konstgjorda (sinusplattor) och de är till för att röra sig längs med. En valyta är en slät yta som markerar att något val måste göras. En varningsyta varnar för fara och kan till exempel vara en kupolyta som avviker tillräckligt i taktil struktur från ledytan.
Ska alla hus i ett bostadsområde vara tillgängliga?
Ja, alla bostäder ska vara tillgängliga. När det gäller bostäder i flera plan räcker det dock att entréplanet är tillgängligt på samma sätt som bostäder i ett plan.

Hur kan man ange tillgänglighet i detaljplaner?

Det man kan ange i detaljplan är bestämmelser för markytans utformning och höjdläge och utfarts läge och höjd. Det är dock viktigt att se till att detaljplanen inte hindrar att utformningskraven i Boverkets byggregler kan uppfyllas i byggskedet. Om till exempel färdigt golv i en byggnad av något skäl behöver vara 0,5 meter över gatunivån behöver man i arbetet med att utforma detaljplanen se till att det finns plats för trappa och en ramp med lutning enligt reglerna.

Made with heart by IMPALA